Tatuering under arbete

Skiss av Marti som blev en stor inspiration till min tatuering


Nervositeten kom plötsligt över mig


Och så var vi igång med nålen i armen


Han gjorde det på frihand och målade upp direkt på armen


En stund var jag både gråtfärdig och samtidigt förbannad på grund av smärtan, det är ju trots allt min första tatuering och jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på


Efter 3.5 timmar så var vi äntligen färdiga och jag klev ur stolen på skakande ben och hade svårt att tro att det var sant -Att den nu sitter där för resten av mitt liv, som ett konstverk. Jag ångrar mig inte en sekund!

Ashtari

En dag tog Jessika och Adam med oss till en fantastisk restaurang beläget högst upp på ett av alla berg med utsikt över hela Kuta, Lombok. Restaurangen serverade bara vegetarisk mat och den heter Ashtari. Det var en mysig restaurang med låga bord och menyerna var svarta-tavlan-tavlor som hände på väggarna. Maten var god och prisvärd. Men personer som Krille som gillar att äta kött kände väl att det saknades något.

Utsikten från restaurangen var obeskrivlig och gör sig inte tillrätta på bild ens. om ni är på södra Lombok, Kuta så gör ett besök på Ashtari.

<

Harpunfiske

Som jag berättade för er under vår resa så fiskade ett par av grabbarna på campet. De fiskade med harpun och fridök ute havet. Dom fick hem all möjlig fisk som vi fick äta. Allt rens, såsom ryggrad, inälvor och huvud tog lokalbefolkningen reda på och åt. det var väldigt häftiga och vackra fiskar och kul att stå och se på då dom rensade fisken.




Olle och Scott
Den långa fisken är en baraquda

Paradiset?

Nu var det en stund sedan jag uppdaterat bloggen igen så jag tänkte att det var dags. Bilder är alltid uppskattat så jag vill gärna dela mina bilder med er.


Jag sitter på speed boaten på väg till Lombok. En båtresa vi sent kommer glömma. Det kommer vara en sån där pinsam "toalett-historia" som till slut alla kommer ha hört någon gång...


Krille
Framme på campet och vi får en introduktion med praktisk information och lära-känna-varandra-runda uppe på altanen på andra våningen.


Här ser ni Rusty, Sabrina, Larsa och "Läkaren"


Lunchbreak!


Fredrik eller Markus (dom är tvillingar) samt föräldralösa ... minns inte namnet längre.


Campets värsta solbränna!


The tree top house


Böcker som blivit lästa många gånger om

Vår morgonvy

Detta var det första vi såg varje morgon som vi steg ut ur vårt sovrum


Och sänkte man blicken lite så såg man dessa vackra varelser


Så här såg våra sovrum ut


Varje morgon, mellan fem och sex gick jag och la mig i en hängmatta och såg hur byn vaknade till liv och den lokala befolkningen startade med dagens sysslor. På bilden ser ni vår kära man Kadeck, som ofta körde oss när vi skulle åka bil någonstans. Ni ser lokalbefolkningens flottor. (Som ingen förstod vad dom skulle använda dom till). Och den blå båten var vår surfbåt, den åkte vi ut med varje dag till de bästa surfspotsen.

En utekväll på Bali

1/11 Barong

Från Singapore flygplats.

Woow! Dagen tog en tvär vändning efter att jag legat och tänkt en stund på solsängen. Jag insåg att jag trots allt väldigt gärna ville göra en tatuering och sluta vela hela tiden.

Så vi packade ihop våra saker vid poolen och gick vår gata upp till nästa tatueringsstudio. Där möttes vi av en tjugoårig kille som genast visade oss material och var tillmötesgående.

Merty, som tatueraren heter hade en riktigt bra portfolio och på väggen hängde några nya riktigt schyssta skisser. En av dem blev en stor inspirationskälla till mig, den föreställde en barong som sprutade ut en stor våg ur munnen. Nästa inspirationsbild var en surfbräda med vågor virvlande runt och till sist mitt egna foto föreställande ramen på en tavla i lobbyn med mönster av böljande vågor. I tillägg till detta några blommor som är en stark symbol i Bali.

Merty ritade direkt på min arm och jag godkände det jag såg. Nervositeten slutade aldrig att öka då jag satt och såg hur nålar och apparater plockades fram. Till sist nådde den sin topp då han startade maskinen och närmade min arm. Krille filmade hela sekvensen och jag kommer skratta och minnas det ögonblicket för evigt.

När han satte igång reagerade jag på att det gjorde så ont. De flesta säger att det inte är värre än att man skär med ett rakblad. Jag vet inte om jag håller med. Men tanke på att åka hem med en halvfärdig tatuering var min motivation till att sitta kvar i stolen.

Jag bad killarna slå på musik, jag fick Van Halen, jag tänkte på andningen och blundade. Så satt jag i tre och en halv timme innan Merty var färdig med sitt konstverk på min arm.

Resultaten är skitbra! Det har tagit mig två dagar att inse att jag har gjort detta men varje gång jag tittar på den så är jag nöjd.

Nu är det bara att ta hand om dem och hoppas att den ser lika fin ut då det gått en tid. Som det ser ut nu så är det inga skorpor men det kanske kommer senare. Jag vet inte varför men jag är skiträdd för att den ska "lossa" och tappa färg. Men det går nog bra.

Vad tycks? :)




- Posted using BlogPress from my iPhone